Det går bra att vara som man är!

I gårdagens fullmäktige fanns ett särskilt ärende som retade upp mig rejält. Det var alliansen + miljöpartiets tilltag att höja matkostnaden på äldreboenden med 10 kr om dan. Jag var som sagt uppretad och gick upp i talarstolen och försökte beskriva hur allianspolitiken ser ut jämfört med vårt alternativ som är en solidariskt finansierad taxepolitik som särskilt värnar om dem som har mindre resurser. Dit hör gruppen pensionärer.
Nåväl - när jag kom hem tog jag mig för att kolla mina inlägg i fullmäktige på kommunens hemsida. Jag gör nog helt fel i talarstolen, hummar, tittar i taket, rasslar i papper och gestikulerar hit och dit.  Men har konsekvent vägrat att styla mig och bestämde mig för att det inte finns någon anledning nu heller. Varför ska vi alla bete oss likadant i media eller talarstolen? Vi är ju olika personligheter. Själv var jag mycket förtjust i reportern Knut Ståhlberg som gestikulerade och vaggade hit och dit i TV. Ibland var man rent av rädd för att han skulle ramla av stolen!
Efter fullmäktigemötet kom en av mig välkänd socialdemokrat fram och tyckte jag var bra på ideologiska inlägg. Kändes bra. Mindes också min salige morbror från Nässjö som sa: "Man får va som man e när man inte e som man ska va"!

Spara inte på Kriscentrum!

Just nu pågår i det fördolda nedskärningar inom Kriscentrum - Våld i Nära Relationer. Man planerar inom socialförvaltningen att skära ner verksamheten till hälften. Fullkomligt tokigt, när vi i stor och engagerad politisk enighet beslutat om de satsningar vi ville ha på att nå barn i familjer där våld förekommer, offer och förövare av våldet. I fullmäktige frågade en socialdemokrat och socialnämndens moderate ordförande svarade med helknäppa siffror om att personalen inte hade tillräckligt många samtal per dag. Vad är detta för grund för besparingsbeslut? När jag forskat lite i siffror om hur många Kriscentrums verksamhet nått under de få år de funnits så är siffrorna lysande. Antal nya ärenden 2008-2010 var 189, 189 och 183. Man har nått 47, 44 och 30 nya barn dessa år och haft behandling av 44, 46 och 33 mänsom utövat våld. Det är fantastiskt att man nått så många med en helt ny verksamhet. Sedan är det självklart att tid måste läggas för utbildning, motivation och marknadsföring av denna hjälp, inte minst till andra vårdgivare som möter de som varit utsatta för våldet. Detta är ju inget problem som man så gärna eller lätt söker hjälp för, det är ett problem man skäms mycket för.

Det är en skandal att moderaterna och deras kamrater i alliansen så lättvindigt kan besluta om sådana här nedskärningar och att de sparar på de som behöver hjälpen mest!

Hur omänsklig får Halmstad kommun vara som arbetsgivare?

I går möttes jag av en barnskötare när jag kom till rådhuset för fullmäktigesammanträdet. Hon hade skrivit en fråga om kränkning av henne som yrkesmänniska till fullmäktige. Hon förklarade att hon arbetat på sitt dagis i 30 år, varit med och byggt upp verksamheten, anställt förskollärare och arbetat med utvecklingsfrågor. Det kändes som om hon var stolt över sitt jobb. Nu - i samband med beslutet att öka andelen förskollärare - måste hon gå från sin arbetsplats och jobba i en pool som innebär att hon från dag till dag inte vet vilken arbetsplats hon har. Hur rimligt är detta?. Kan inte förvaltning/politiker hantera förändringar på ett sätt som gör det rimligt att ta hänsyn till enskild personals önskningar och faktiskt respektera trotjänare. För förskolans verksamhet borde det vara rimligt att behålla kontinuitet bland personal. I den här omänskliga hanteringen har personal som jobbat ett år fått stanna kvar medan trotjänare får gå, visst borde det kunna förändras med en mer flexibel och human inställning? Kändes i alla fall bra att kunna berätta att V och S i oppositionen föreslår möjlighet till utbildning av barnskötare till förskollärare. Då kan man både behålla personalkontinuitet och ge kompetenshöjning och stimulans till erfarna barnskötare.

Spara inte på förstärkningsresursen i skolan!

Läser i dagens HP om alliansens taffliga försök att släta över sina besparingar på de mest utsatta barnen genom att spara lite mindre och förhala sparandet. Fullständigt orimligt. Det är genom att se till att barn som har det extra svårt får bra hjälp som vi skapar ett jämlikt samhälle på sikt. Därför är förstärkningsresursen otroligt viktigt - är ju en omfördelning från hela potten pengar till de barn som bäst behöver stöd.
Men alliansen är här mycket tydlig med sin politik. Besparingarna skall drabba dem som har det svårast. Indirekt är ju deras satsningar på dem som redan har det bra tydliga. Genom skattesänkningar för de som har jobb och nedskärningar för sjuka och arbetslösa, lägre löner för unga med halvsubventionerade praktikplatser m m.
I samarbete med socialdemokraterna har vi i alternativa oppositionsbudgetar försökt visa vägen genom mer satsningar på barn med särskilda behov, för att förbättra situationen för de barn som behöver mest. Till alliansens besparingar säger vi Nej, Nej och åter Nej.

Sopoperan fortsätter!
I gårdagens Hallandspost skriver ledaren om "fallet med de italienska soporna". Och för en gångs skull hamnar de rätt. Halmstad har skaffat sig en överdimensionerad förbränningskapacitet med tanke på hur många kommuner som nu bränner sopor för att få fjärrvärme, det har blivit konkurrens om soporna. Därför anser Hems styrelse med miljöpartisten Roger Orwén som ordförande att vi skall importera sopor. Med allehanda argument bl a att vi gör en välgärning som tar hand om dem, rättfärdigar man sitt beslut. Istället för att fundera på hur satsningen på förbränning ska se ut i framtiden och utan att fundera över om det är rätt miljömässigt och rent moraliskt att bidra till en kommers och transporter med sopor dundrar man på som tidigare. Det är sorgligt. Särskilt sorgligt är det att miljöpartiet var det parti som mest högljutt kritiserade importen av norska sopor när det beslutet var aktuellt. Är det bättre att importera från Italien än från Norge?

Framtid för Halmstad

I förra veckan var jag med den s k verksamhetsberedningen i Varberg för att med alla partiföreträdare och s k presidier från de olika nämnderna och styrelserna få belyst fakta som är viktiga för framtiden. De olika förvaltningscheferna presenterade några viktiga trender för de olika områden som vi numera har delat in kommunens verksamhet i. Värt att notera var att mycket handlar om unga och ungdomars villkor. Hur ungas sätt att kommunicera via nya medier påverkar möjligheter, villkor och värderingar. Områden som demokrati och dialog och barn och utbildning står inför många nya utmaningar som bland annat kräver stora satsningar på ny teknik. Men som är särskilt intressanta för att de kan erbjuda möjligheter att se och hjälpa fler i t ex skolarbetet. En annan utmaning är att det verkar som om barnfamiljerna blir yngre d v s man skaffar barn tidigare i livet. Detta innebär behov av satsningar inte bara på en ökad äldreomsorg som vi visste behövdes tidigare utan också på förskolan och skolan samtidigt.

Och frågan blir naturligtvis hur skall detta klaras? Hur många antal skattekronor måste vi höja kommunalskatten med? Denna fråga blir svår när vi nu står med en regering som aviserar nya skattesänkningar som det de kallar jobbskatteavdrag och som dessutom verkar behålla sin tidigare inställning till kommuner och landsting med snålt eller rentav ett krympande stöd till kommunerna. Får vi i Halmstad avgifter eller ytterligare höjda avgifterna på t ex förskolan och kulturskolan? Vi får se vad alliansen stödda av miljöpartiet tar sig för. Utmaningarna för oss vänsterpartister blir ju att hitta finansieringen bland dem som har mest gott om pengar. Hör av Dig med goda idéer!

Efter valet

Nu är valet överståndet och resultatet magert för vänsterpartiet och de rödgröna. Det ser ut som om vi kommer att behöva fortsätta fyra år till i opposition mot en moderat politik. Moderaterna som nu vunnit två val på ett tjusigare ansikte och vackrare ord än förr i tiden, men som fortfarande är de som gynnar redan lyckligt lottade mest av alla. Jag känner mig dyster och som en kompis uttryckte det: "det var bättre förr". Men nu gäller det att hålla i. Politiken är ju fortfarande viktig och till och med ännu viktigare. Och för mig som vänsterpartist är det samhälle jag vill ha inte här än och faktiskt fortfarande en framtidsfråga. Ett mänskligare samhälle där inte bara kommersen och pengarna styr är ju värt att kämpa för - eller hur?