söndag 31 januari 2010

PARTILEDARDEBATT
Har just lyssnat på debatten med partiledarna i dagens Agenda. Nu har alliansen haft makten i ca 1230 dagar. Har vi fått det bättre i Sverige? Har vi fått det bättre i Halmstad? Alla dessa jobb de anser sig skapa genom sina skattesänkningar - har vi sett dem? Nej. nej, nej. Välfärden har krympt och de som haft det svårt har fått det värre. Efter att ha lyssnat på debatten verkar det vara två damer som har blivit lyckliga av alliansens politik. Maud Olofsson har lyssnat på den ena och Christina Husmark-Persson på den andra. Båda har blivit lyckliga för att försäkringskassan hört av sig under alliansens regeringstid. Men alla de andra då? Som blivit utförsäkrade, tvingats söka socialbidrag och fått sämre villkor och ersättningar vid arbetslöshet och sjukdom, visar inte de att alliansen bidragit till en sämre välfärd? Läste i veckans Etcetra om Reinfelts bokslut, en bok om hur alliansens politik slagit. Deras sänkta arbetsgivaravgifter vid anställning av ungdomar har t ex sänkt arbetsgivaravgiften (med ca 100 miljoner kr sammanlagt) för företag som Mac Donalds men har inte skapat ett enda nytt jobb. Klyftorna har ökat mellan fattiga och rika, kultur och bildning har blivit mer styrt av kommersiella intressen och man har skapat en reservarmé med lågavlönade som lever otryggt med låga löner ibland helt på provisionsbasis. Hur många av oss har inte blivit uppringda av halvdesperata unga försäljare som vill sälja abonnemang på allt mellan himmel och jord. De ökade klyftorna skapar rädda och otrygga människor och en social kultur där solidaritet och medkänsla försvinner och de som har råd får handla sina egna försäkringar för att man börjar bli osäker på samhällets trygghetssystem. Sorgligt, när det är så att de flesta av någon gång i livet behöver stöd och solidaritet utanför vår egen familj. Läs gärna boken! "Bokslut Reinfeldt" av S Carlén, C Persson och D Suhonen.

söndag 24 januari 2010

Alliansens arbetslinje

I alliansens Halmstad har man skrivit in som mål "Halmstad ska aktivt bekämpa utanförskap och arbetslöshet. Arbetslinjen ska råda och den enskilde ska stödjas för att kunna delta i arbetslivet". Vad menar man? I veckan som gick fick "arbetslinjen" ett ansikte när den moderate politikern E Unsgaard försökte beskriva det med hjälp av avföring i hans trapphus. Arbetslinjen är när det går att snabbt få en ryska som kommer och städar trappan när någon haft osmaken att bajsa där. Man undrar vad ryskan i fråga hade betalt och man undrar hur denna politik skall ta sig uttryck i Halmstad. Hittills har alliansen skapat ett ökat utanförskap med alltfler arbetslösa, framförallt ungdomar. Så många som cirka 1000 18-24-åringar (en hel årskull barn i Halmstad) är arbetslösa. Cirka hälften av dem har någon form av arbetsmarknadsåtgärd. Att skaffa bostad är inte att tänka på. Det byggs för lite bostäder och finns överhuvudtaget för litet utbud av bostäder för unga. Och det är omöjligt att få eller skaffa en bostad utan lön. Så ökas utanförskapet och alliansens uttalade mål - som ju låter fint - har resulterat i ett ökat istället för ett minskat utanförskap.

måndag 18 januari 2010

Kulturen och Halmstad&Co

Återigen förs en debatt om Halmstad & Co. Huvuden skall rulla. Själv saknar jag den politiska analysen och tycker, att de valda politikerna i första hand skall värderas utifrån den politik de för. Halmstad & Co har inte precis fört en lysande politik utifrån de syften som vi i vänsterpartiet har med en kommunal verksamhet som skall erbjuda Halmstadborna kultur. På sin tid sa vi nej till Halmstad & Co i denna form och menade, att vi kunde behålla kulturfrågorna under kulturförvaltningen. Vi kunde till och med ha en nämnd för kultur, fritid och turism gemensamt var vår ståndpunkt. Vi vill kunna erbjuda olika grupper av människor ett kulturutbud som både är ett alternativ till kommersiella arrangemang och som tillgodoser behov - även mindre - för till exempel barn, ungdomar, äldre och smalare intresseinriktningar än de som är direkt lönsamma och går att tjäna pengar på för arrangörerna. Då hade vi kunnat behålla medeltidsbyn - oavsett var - med visst kommunalt stöd. Vi hade kunnat satsa på och gynna kulturarbetare som arbetar med eller tar aktiv del i olika teatergrupper till nytta för bland annat många barn och unga.

För de stora och lönsamma arrangemangen som kräver större publik och en Arenahall kommer ändå de kommersiella arrangörerna att välja och satsa och vi behöver inget näringslivsbolag för detta.

Klart att personal och VD-frågor skötts illa i fallet Halmstad & Co. Men det är inget nytt att man i Halmstad anställer folk på lösa grunder och utan dokumenterad utbildning, tyvärr. Här finns många "förbättringsområden". Med andra syften och en annan politisk majoritet finns mycket gott att göra för kulturen i Halmstad!

måndag 4 januari 2010

Gott Nytt År!

Så här en bit in på nyåret är det dags att blogga igen. Har under julledigheterna bland annat ägnat mig åt läsning. En god bok som jag kan rekommendera var A Coelho Ahndorils "Mäster". Den handlar om August Palm, skräddarmästaren som blev socialistisk agitator i den framväxande arbetarrörelsen, hur han hade det som barn och hur livet blev för honom och hans familj. Det var en svår kamp för att få lov att uttrycka sina åsikter i slutet av 1800-talets Danmark och Sverige. Han blev en framträdande person i kampen för rösträtt och politiska och fackliga rättigheter.

Man kan verkligen fundera på hur de politiska rättigheterna kom till och hur de behöver försvaras och förklaras idag. Kvinnorna fick allmän rösträtt vid 1921 års val och det var först 1945 som de som levde på fattigvård (dåtidens socialbidrag) fick rösträtt.

Att ha möjlighet och rätt att publicera sin uppfattning är idag inte heller så givet. Även om nätet gett oss större möjligheter så är tidningar och TV idag styrda och ägda - i mycket stor utsträckning - av kommersiella och liberala intressen. Tidigare arbetarrörelseägda tidningar har sålts och man undrar hur fritt ordet är egentligen.

Klart är, att kampen om vilka sanningar och bilder som gäller fortsätter. Själv tänker jag göra så gott jag kan under detta valår med förhoppningen om byte av politiskt styre i Sverige och i Halmstad.