I gårdagens fullmäktige fanns ett särskilt ärende som retade upp mig rejält. Det var alliansen + miljöpartiets tilltag att höja matkostnaden på äldreboenden med 10 kr om dan. Jag var som sagt uppretad och gick upp i talarstolen och försökte beskriva hur allianspolitiken ser ut jämfört med vårt alternativ som är en solidariskt finansierad taxepolitik som särskilt värnar om dem som har mindre resurser. Dit hör gruppen pensionärer.
Nåväl - när jag kom hem tog jag mig för att kolla mina inlägg i fullmäktige på kommunens hemsida. Jag gör nog helt fel i talarstolen, hummar, tittar i taket, rasslar i papper och gestikulerar hit och dit. Men har konsekvent vägrat att styla mig och bestämde mig för att det inte finns någon anledning nu heller. Varför ska vi alla bete oss likadant i media eller talarstolen? Vi är ju olika personligheter. Själv var jag mycket förtjust i reportern Knut Ståhlberg som gestikulerade och vaggade hit och dit i TV. Ibland var man rent av rädd för att han skulle ramla av stolen!
Efter fullmäktigemötet kom en av mig välkänd socialdemokrat fram och tyckte jag var bra på ideologiska inlägg. Kändes bra. Mindes också min salige morbror från Nässjö som sa: "Man får va som man e när man inte e som man ska va"!
