Spara inte på förstärkningsresursen i skolan!

Läser i dagens HP om alliansens taffliga försök att släta över sina besparingar på de mest utsatta barnen genom att spara lite mindre och förhala sparandet. Fullständigt orimligt. Det är genom att se till att barn som har det extra svårt får bra hjälp som vi skapar ett jämlikt samhälle på sikt. Därför är förstärkningsresursen otroligt viktigt - är ju en omfördelning från hela potten pengar till de barn som bäst behöver stöd.
Men alliansen är här mycket tydlig med sin politik. Besparingarna skall drabba dem som har det svårast. Indirekt är ju deras satsningar på dem som redan har det bra tydliga. Genom skattesänkningar för de som har jobb och nedskärningar för sjuka och arbetslösa, lägre löner för unga med halvsubventionerade praktikplatser m m.
I samarbete med socialdemokraterna har vi i alternativa oppositionsbudgetar försökt visa vägen genom mer satsningar på barn med särskilda behov, för att förbättra situationen för de barn som behöver mest. Till alliansens besparingar säger vi Nej, Nej och åter Nej.

Sopoperan fortsätter!
I gårdagens Hallandspost skriver ledaren om "fallet med de italienska soporna". Och för en gångs skull hamnar de rätt. Halmstad har skaffat sig en överdimensionerad förbränningskapacitet med tanke på hur många kommuner som nu bränner sopor för att få fjärrvärme, det har blivit konkurrens om soporna. Därför anser Hems styrelse med miljöpartisten Roger Orwén som ordförande att vi skall importera sopor. Med allehanda argument bl a att vi gör en välgärning som tar hand om dem, rättfärdigar man sitt beslut. Istället för att fundera på hur satsningen på förbränning ska se ut i framtiden och utan att fundera över om det är rätt miljömässigt och rent moraliskt att bidra till en kommers och transporter med sopor dundrar man på som tidigare. Det är sorgligt. Särskilt sorgligt är det att miljöpartiet var det parti som mest högljutt kritiserade importen av norska sopor när det beslutet var aktuellt. Är det bättre att importera från Italien än från Norge?

Framtid för Halmstad

I förra veckan var jag med den s k verksamhetsberedningen i Varberg för att med alla partiföreträdare och s k presidier från de olika nämnderna och styrelserna få belyst fakta som är viktiga för framtiden. De olika förvaltningscheferna presenterade några viktiga trender för de olika områden som vi numera har delat in kommunens verksamhet i. Värt att notera var att mycket handlar om unga och ungdomars villkor. Hur ungas sätt att kommunicera via nya medier påverkar möjligheter, villkor och värderingar. Områden som demokrati och dialog och barn och utbildning står inför många nya utmaningar som bland annat kräver stora satsningar på ny teknik. Men som är särskilt intressanta för att de kan erbjuda möjligheter att se och hjälpa fler i t ex skolarbetet. En annan utmaning är att det verkar som om barnfamiljerna blir yngre d v s man skaffar barn tidigare i livet. Detta innebär behov av satsningar inte bara på en ökad äldreomsorg som vi visste behövdes tidigare utan också på förskolan och skolan samtidigt.

Och frågan blir naturligtvis hur skall detta klaras? Hur många antal skattekronor måste vi höja kommunalskatten med? Denna fråga blir svår när vi nu står med en regering som aviserar nya skattesänkningar som det de kallar jobbskatteavdrag och som dessutom verkar behålla sin tidigare inställning till kommuner och landsting med snålt eller rentav ett krympande stöd till kommunerna. Får vi i Halmstad avgifter eller ytterligare höjda avgifterna på t ex förskolan och kulturskolan? Vi får se vad alliansen stödda av miljöpartiet tar sig för. Utmaningarna för oss vänsterpartister blir ju att hitta finansieringen bland dem som har mest gott om pengar. Hör av Dig med goda idéer!

Efter valet

Nu är valet överståndet och resultatet magert för vänsterpartiet och de rödgröna. Det ser ut som om vi kommer att behöva fortsätta fyra år till i opposition mot en moderat politik. Moderaterna som nu vunnit två val på ett tjusigare ansikte och vackrare ord än förr i tiden, men som fortfarande är de som gynnar redan lyckligt lottade mest av alla. Jag känner mig dyster och som en kompis uttryckte det: "det var bättre förr". Men nu gäller det att hålla i. Politiken är ju fortfarande viktig och till och med ännu viktigare. Och för mig som vänsterpartist är det samhälle jag vill ha inte här än och faktiskt fortfarande en framtidsfråga. Ett mänskligare samhälle där inte bara kommersen och pengarna styr är ju värt att kämpa för - eller hur?

Alliansen demonstrerar för RUT-tjänster för välbeställda

I går demonstrerade allianspartierna för sina skattesubventionerad hushållsnära tjänster, RUT. Det gav mig en känsla av olust. För mig som vänstermänniska har demonstrationer alltid förknippats med solidaritet och demonstrationer är manifestationer för rättvisa, trygghet och lojalitet med utsatta människor, världen över liksom hemma. I Halmstad samlades de aktiva allianspartiernas aktiva företrädare med Henrik von Sydow och Carl-Fredrik Graaf (alltid män för moderaterna!?) för att demonstrera för de ekonomisk trygga och välbeställdas rätt att få skattesubventionerad städhjälp. Världen är upp och ner när manifestationerna går ut på att värna de välbeställdas förmåner tycker jag.

Sen är det detta med att göra svarta jobb vita. Väldigt många moderater har haft svart städhjälp eller struntat i skatter och avgifter. Alliansens politik blir att göra olagliga handlingar utförda av dem som ansett sig stå utanför lagen (fusk med skatter och arbetsgivaravgifter) till lagliga avdrag och sedan dras slutsatsen att olagligheterna minskar. Skall vi avkriminalisera stöld eller fusk med annan skattehantering också? Då minskar ju brottsligheten radikalt. Sedan kan borgerligheten ta åt sig äran av att brottsligheten minskat!

Mariann Norell

Debatt Sahlin-Reinfeldt

Lyssnade igår på radiodebatten mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Mona klarade sig mycket bra. Upptäcker att jag sitter och väntar på att Reinfeldt skall göra bort sig och avslöja vad han egentligen tycker. Det finns ingen känsla i hans återhållna budskap. Och väl är nog det för honom. För jag upplever, att han gör allt vad han kan för att maskera sin politik. Det skall se bra ut för alla och i debatter med de rödgröna skall det se särskilt bra ut för lågavlönade, sjuka och arbetslösa. I själva verket för hans politik åt höger, där de välbeställda får mer och de som har svårt att få pengarna att räcka till får det ännu svårare med hans politik.

Som kommunalpolitiker vet jag ju, att han och hans allians höjer taxorna. Se där vart mer pengar i plånboken och hans lägre skatt måste användas till. Det är också så, även detta i Halmstad, att de med höga inkomster fått lägre taxor medan de med låg- och medelinkomst fått högre. Och detta saknar jag ibland i debatterna från de rödgröna; att välfärd, skolor och omsorg ändå måste betalas, skillnaderna är bara om det går via skattsedeln eller den egna plånboken eller om man får betala mer vid högre inkomster.
Mariann Norell

Sommarblogg

Nu regnar det! Äntligen får mina växter på kolonilotten sig en rotblöta. Det är bra. Förhoppningsvis regnar också alliansen bort eller blåser till höger dit ingen vill gå eller får för sig att rösta på dem. Sedan får gärna det vackra vädret komma tillbaka så det blir lite hängmatteväder för mig och andra som har semester andra halvan av augusti.

Funderar på emellanåt vilka som är de allra bästa argumenten för en rödgrön valseger. Är det ett jämlikare Halmstad där vi jämnar ut skillnaderna mellan de som har mycket och de som har lite eller inget? Eller är det en kommunal verksamhet som verkligen hjälper dem som behöver hjälp? Eller är det en förskola, skola och vård med högre personaltäthet och kvalitet? Eller är det fler bostäder i varierad form i våra olika bostadsområden som motverkar klyftorna människor emellan? Marknadsföringsideologer tycker i allmänhet att de som vill ha ut sitt budskap skall koncentrera sig på ett eller maximalt tre argument för att någon skall lyssna. Skall man verkligen hantera politik så? Jag bara undrar.

Mariann Norell